Publicerad den Lämna en kommentar

Adventskalender, Lucka 19, Blir det någon jul?

Har du missat tidigare luckor så klicka HÄR.

-Den där signalen betyder att vi är på väg att förlora julen för alltid, sade Ferios och suckade djupt och Astrid såg en tår trilla ner för hans kind. Astrid ställde sig på knä vid sängkanten och sträckte fram handen mot Ferios. Men snälla du Ferios, tröstade Astrid, jag håller ju på och hjälper er nu så snart kommer julen. Eller hur?

Ferios höjde sin blick och såg på Astrid och så sade han trött: -Ja, jag trodde att det skulle räcka men det finns en sak som jag förbisåg och nu kan det vara för sent. Men vad menar du, frågade Astrid. Jag ska berätta, sade Ferios. Och så började han berätta:
Det räcker inte med glädje för att julen ska komma utan det måste också finnas kärlek och omtanke. Julen handlar om glädje, kärlek, respekt, omtanke och godhet men jag var så dum så jag trodde att det bara var glädjen som saknas men nu förstår jag hur det hänger ihop. Ferios tittade på Astrid och fortsatte: -Du har inte bara tappat glädjen utan du har också tappat kärleken, omtanken och respekten för dig själv. Du har slutat vara god mot dig själv och det du inte kan ge till dig själv kan du heller inte ge till andra. Att få dig att hitta glädjen igen var en utmaning men jag trodde verkligen vi hade en chans att hjälpa dig att hitta tillbaka till den men nu kommer det här också så nu är det nog kört. Det är alldeles för mycket för dig att kunna ta in. Jag menar, du är ju bara 43 år och alldeles för ung för att förstå vad allt handlar om. Du är ju nästan bara en baby.
Ferios skakade uppgivet på huvudet innan han fortsatte: -för att julen ska komma så krävs det mer än vad vi mäktar med. Tror jag i alla fall. Eller är du beredd att hjälpa oss med det också? Han tittade vädjande på Astrid.
Jag vet inte vad det är du begär av mig, svarade Astrid. Hon kände att det stack till i handleden för irritationen började göra sig till känna. Hon tyckte det var fräckt av Ferios och dom andra att komma här och begära att hon skulle fixa deras jul också. Hon hade faktiskt tillräckligt att göra här hemma. Smärtan ökade i hennes handled. Som om det inte var nog med elände, tänkte hon trött.
Om jag hjälper er, fortsatte Astrid, slipper jag er sen? Är det allt jag behöver göra och sen är det klart, eller? Jag har faktiskt annat att göra än springa runt med en tomte. Smärtan i handleden gjorde sig påmind.
Nu började Ferios le och så sade han -Om du litar till mig fullt ut utan att ställa några frågor så kan vi fixa det här. Men för att vi ska hinna så måste du göra som jag säger utan frågor och utan diskussion. Går du med på det? Jag har lite hjälpmedel vi kan ta till och det kan gå riktigt fort om vi sätter fart.
Astrid suckade och satte sig på golvet och lutade ryggen mot sängen. –Säg bara vad jag ska göra. Piggheten var som bortblåst och nu kände hon sig bara trött och ville bara sova. Sova tills julen och allt var över. Smärtan i handleden blev kraftigare och Ferios hoppade ner på golvet, ställde sig med händerna i sidorna och lutade sig fram så hans näsa nästan nuddade Astrids kind. Han såg rosenrasande ut…

Share and Enjoy !

0
Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *